- Pausus
- Pausus, ī, m. (pausa), der Gott der Ruhe, Arnob. 1, 28.
Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch von Karl Ernst Georges. 2002.
Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch von Karl Ernst Georges. 2002.
PAUSUS — contrarium Bellonae Numen fuit, observante Hadr. Turnebô Adversar. l. 15. c. 21. quod otium et quies, cui ille praeest, bello adversetur. Eius meminit Arnob. l. 1. Qui Faunos, qui Fatuas, civitatumque Genios, qui Pausos reverentur atque Bellonas … Hofmann J. Lexicon universale
BELLONA — Dea bellica soror Martis, antea iuxta Varronem Duelliona dicta. Illam Marti in bella eunti currum et equos parare, fabulatur Statius, qui et eiusdem meminit l. 2. Theb. v. 718. Nec magis ardentes Mavors, hastataque pugnae Impulerit Bellona tubas … Hofmann J. Lexicon universale